Suicidnära samtal: Att vara närvarande när det gäller som mest
Som stödvolontär i Under Kevlarets chatt kommer du förr eller senare att möta samtal där livet hänger på en skör tråd. Någon berättar att hen inte vill leva längre. Någon annan beskriver en tomhet som inte går att fly ifrån, eller uttrycker en uppgivenhet som känns bottenlös. Det är samtal som kan kännas tunga, obekväma, ibland skrämmande. Men det är också samtal där din närvaro kan göra mer skillnad än du någonsin får veta.
Den här texten finns här för att påminna dig om vad du har med dig, och vad du aldrig behöver bära ensam. Den vill också hjälpa dig att förstå att det är okej att känna sig liten men att du fortfarande kan göra något stort bara genom att lyssna.
1. Målet är inte att "rädda"
Det viktigaste du kan göra i ett suicidnära samtal är inte att ha rätt svar, hitta lösningar eller att rädda den stödsökande, utan det är att orka stanna kvar. Det är lätt att känna att man borde säga det perfekta, ställa rätt frågor eller "vända" samtalet i rätt riktning. Men ofta är det viktigaste vi kan ge: vår närvaro, vår icke-dömande uppmärksamhet, vår villighet att sitta kvar i det som är svårt. I stunder då livet känns omöjligt behöver vi människor som inte flyr. Som vågar sitta i mörkret en stund tillsammans.
2. Det är inte farligt att fråga rakt
Att ställa en tydlig fråga som "Har du tankar på att ta ditt liv?" eller "Känns det som att du inte orkar leva längre?" är inte att sätta ord i någons mun. Det är att avlasta. Att visa att du är trygg nog att bära svaret. Många gånger känner den som är i kris en enorm ensamhet och att ingen vågar ta i det allra svåraste. Din fråga visar att det går. Att du inte ryggar tillbaka. Och i det kan det öppna sig något viktigt: ett fönster till ärlighet, kontakt och tillit.
3. Det går att förändra känslan av hopplöshet
När någon säger att livet känns meningslöst eller att de inte vill leva längre, kan det vara lätt att känna panik. Men kom ihåg: många gånger är det inte döden man längtar efter – utan en paus från smärta. En önskan att få vila från det som gör ont. Och den insikten gör skillnad. För om det är smärtan som är outhärdlig, så finns det ofta andra vägar än att ge upp. Din lyssnande närvaro kan vara en första påminnelse om det. En första öppning.
4. Du har redan viktiga verktyg med dig
Det är lätt att glömma i svåra samtal, men: du bär redan på mycket av det som behövs. Din empati. Din förmåga att spegla, bekräfta, ställa nyfikna frågor. Din träning i att hålla ett tryggt, icke-dömande rum. Allt det du lärt dig i vår gemenskap är till hjälp även här. Ofta mer än du tror. Lita på det.
5. Du behöver inte bära det ensam och har alltid rätt att be om hjälp
Känslan av ansvar kan bli stark. Kanske undrar du om du gör tillräckligt. Kanske känns det som att du måste hålla ihop allt. Men du är inte ensam. Vi jobbar alltid tillsammans och i suicidnära samtal är det extra viktigt att du inte sitter själv. Skriv i teamchatten, kontakta en teamledare, be om stöd. Vi finns här för varandra, alltid.
Vill du veta mer?
För en djupare förståelse rekommenderar vi vårt samtal med Ola Tornberg från Mind. I samtalet delar han med sig av sina erfarenheter från Självmordslinjen och ger konkreta råd om hur vi kan möta människor i akut kris. Du hittar samtalet här:
Vill du fördjupa dig ännu mer, besök Mind och Suicide Zero. Där finns gratis utbildningsmaterial och tydliga resurser för att förstå och hantera suicidprevention.
Tack
Tack för att du är en del av det här. Tack för att du vågar möta svåra känslor, både andras och dina egna. Det du gör i chatten är inte bara stöd. Det är livsviktigt. Det är medmänsklighet när den behövs som mest.
Och kom ihåg: du är aldrig ensam i det här.