Konsten Att Lyssna
Hur kan ett förbättrat lyssnande leda till att vi mår bättre både i oss själva och tillsammans med andra? Hur hänger förståelsen för både våra egna och andras känslor och behov ihop med bättre mental hälsa? Vad kan du göra för att lära dig mer?
Vi kallar det för Konsten Att Lyssna för att vi ser det som en förmåga som vi både behöver och kan träna på. Genom att lyssna för att förstå – oss själva och varandra – kan vi uppnå en större upplevelse av gemenskap och kontakt.
Hur kan du träna på att lyssna
för att förstå både dina egna och andras känslor och behov?
Vi har lärt oss att lyssna för att svara, inte för att förstå
Hur har vi lärt oss att kommunicera och hur har det påverkat oss?
Vårt språk speglar vårt sätt att se på världen och tvärtom, så hur vi pratar med varandra kan säga ganska mycket om hur vi lärt oss att vi ska hantera vad som händer i och runt oss. Här är några exempel på hur vi lärt oss att kommunicera och bemöta varandra. Klicka på rubrikerna i listan för att läsa mer om respektive punkt.
Det är lätt att bli hjälpnödig
När någon berättar något som är utmanande för dem är det väldigt lätt att vilja hjälpa till och fixa problemet. Men gör vi det för att det faktiskt ska bli lättare för personen eller är det för att det skulle bli behagligare och tryggare för mig om personen inte var besvärad av det som beskrivs? Vi kallar den där ivern att fixa problemet för att man blir hjälpnödig, ett tillstånd där man lätt glömmer bort att lyssna och stötta personen känslomässigt utan snarare går direkt till problemlösning.
Brené Brown beskriver i videon nedan hur empati skiljer sig från sympati och sätter fingret på hur empati bygger kontakt och hur sympati faktiskt skapar distans mellan oss. Där empati tar emot och stöttar människan fokuserar sympati på problemet och en lösning. Sympati fungerar fint för tekniska och sakliga problem, som en motor som slutat fungera, men det behövs empati för att bygga kontakt och tillit mellan människor.
Att lyssna är ett förhållningssätt, inte enbart att vara tyst när någon annan pratar, och det spelar egentligen ingen större roll om du tycker att du lyssnar – det viktiga är om den som berättar något känner sig lyssnad på. Så vi skulle nog egentligen kalla det för "Konsten att få andra att känna sig lyssnade på" men det är inte riktigt lika slagkraftigt.
Och för att kunna lyssna på någon annan behöver du väldigt ofta börja med att lyssna på dig själv. Men vad betyder det, “att lyssna på sig själv”?
Det kan vara väldigt svårt att lyssna när man inte ens vet vad man lyssnar efter. Lite som att försöka urskilja olika instrument i en orkester när man aldrig har hört dem individuellt. Hur låter liksom en oboe, en tenorsaxofon eller en viola, egentligen? Eller att identifiera smaker i en maträtt om man aldrig har tänkt på hur ingefära, selleri eller oregano egentligen smakar. På samma sätt kan det vara oerhört svårt att identifiera vilka känslor det egentligen är jag har i mig just nu om jag inte har lärt mig hur de känns var för sig. Om vi heller inte får hjälp av omgivningen är det inte konstigt om man börjar känna sig förvirrad och vilsen i sig själv.
Vårt lyssnande förhållningssätt bygger på Nonviolent Communication (NVC), en kommunikationsprocess utvecklad av psykologen Marshall Rosenberg. Läs mer om NVC (även kallat Giraffspråket) här.
Samband mellan känslor, behov och mental hälsa
Varför är det viktigt att förstå sambandet mellan känslor och behov?
Det finns många fördelar med att bli mer medveten om sina känslor och behov. Här är några av dem:
Att uppmärksamma och acceptera sina känslor bidrar till bättre mental hälsa
När vi låter oss känna det vi känner hjälper vi kroppen och sinnet att slappna av. När vi däremot undviker eller förnekar jobbiga känslor ökar risken att vi mår sämre och tar till skadliga beteenden för att fly eller dämpa smärtan. Det bästa sättet att hantera det jobbiga är att stanna upp och tillåta oss att känna våra känslor fullt ut.
Känslorna fungerar som indikatorer på hur vi har det med våra grundläggande behov
När vi känner så kallade sköna känslor (ibland uttrycks känslor i termer av positiva eller negativa vilket vi vill undvika då detta kan missuppfattas som att det finns bra/dåliga känslor. Alla känslor är viktiga att känna, och att uttrycka.) betyder det att något eller några av våra grundläggande behov är uppfyllda. När vi istället känner osköna känslor är det ett tecken på att ett eller flera behov inte är uppfyllda. Vi kan alltså använda våra känslor för att ta reda på vad vi behöver just nu. Smart, eller hur?
Att förstå sina egna och andras behov är nyckeln till goda relationer
Alla våra handlingar är kopplade till ett eller flera behov. Vi gör det vi gör för att vi försöker tillgodose något av våra grundläggande behov. Alla människor har samma grundläggande behov, men de kan variera beroende på situationen och personen. Behoven är alltid kopplade till nuet. Behoven är neutrala. Det vill säga, det finns inga “bra” eller “dåliga” behov. Däremot kan strategierna för att försöka tillgodose dem vara mer eller mindre effektiva, för oss själva och/eller för vår omgivning. Till exempel kan våld mot andra handla om att jag har ett behov av respekt, trygghet eller gemenskap, men det är en kostsam strategi för att få det jag vill ha.